Påsknattspredikan

På lördag natt ska jag predika i påsknattsmässan kl 23.00 i Aurelia i Åbo. Det är både roligt och utmanande. Roligt därför att det är kyrkoårets viktigaste högtid och utmanande därför att det är svårt att predika på helgdagar som är så bekanta och viktiga (får man säga klyschiga?). Visserligen ska man förkunna evangelium och inget annat (!) men man måste ända ha en "juju" som känns fräsch. Jag vill varken återberätta evangelietexten i predikan (det måste väl vara det vanligaste sättet att predika på påsken?) eller ge tvivlet rum. Visst ska man tala om tvivel i kyrkan men det kan man göra alla andra helgdagar i kyrkoåret än på påsken. På påsken ska fokus vara på uppståndelsen och glädjen.

Påsknattens tema är: "Kristus har övervunnit döden" och texterna kan du läsa här. Vi kommer att läsa om uttåget ur Egypten som första läsning och ur Romarbrevet om dopet som andra läsning.

Så här skriver evangelieboken om påsknatten: "Påsknattens mässa är i många länder påsktidens centrala gudstjänst vid sidan av påskmorgonens mässa. Påsknatten och påskmorgonen bildade också i början en enda gudstjänsthelhet. Påsknattens gudstjänst var ursprungligen inriktad på att invända Herrens uppståndelse. Nattvarden firades i soluppgången. Solen är symbolen för den uppståndne Herren, och soluppgången symboliserar hans uppståndelse från de döda. Ljusen som tänds under påsknattens mässa illusterar att solen går upp och att dödens mörker viker. Påsknattsgudstjänstens centrala ämnen är Gamla testamentets påskberättelser, åminnelsen av vårt dop och händelserna vid graven på påskmorgonen. Jesu grav är tom. Gud har uppväckt honom från de döda och så brutit gravens och dödens bojor. Vi minns att också vi i dopet har dött och uppstått med Kristus."

Den liturgiska färgen på påsknatten är vit.

Predikan på Marie bebådelsedag 2010

Evangelietexten om hur ängeln Gabriel bebådade Jesus födelse kan läsas med många olika glasögon. Beroende på vilka glasögon vi använder så blir olika saker levande i berättelsen.

Om vi väljer sanningsglasögonen måste vi fråga oss om berättelsen faktiskt återger en historisk händelse. Många predikanter och teologer säger att evangelisten fick höra berättelserna om och kring Jesu födelse av Maria själv. Eller åtminstone av någon som kände Maria väl. Andra predikanter och teologer hävdar att texterna uppkommit för att ge teologin om Jesus som Guds son mera kött på benen, mera trovärdighet. Evangelisten skulle därför ha knåpat ihop en födelseberättelse som fullbordar profetiorna i skriften.

Om vi väljer feministglasögonen stiger en stark, modig och revolutionerande tonårstjej fram ur berättelsen. Det är som om hon spränger kyrkokonsthistoriens milda och undergivet kuvade Mariabilder. Maria är fullständigt hängiven och beroende av Gud och samtidigt fullständigt självständig och oberoende av människors åsikter och samhällets regler.

Om vi väljer trosbekännelseglasögonen tvingas vi brottas med jungfrufödelse och änglabesök. Måste vi tro på alla delar av berättelsen om bebådelsen för att kalla oss kristna? En del hävdar så medan andra säger att t.ex. frågan om jungfrufödelsen inte är avgörande. Under ytan bubblar frågor om världsbild, bibeltolkning, synd och sexualitet.

Om vi väljer scopusglasögonen eller poängglasögonen undrar vi vad evangelieförfattaren ville säga med berättelsen. Är poängen att författaren ville visa på Maria som den första och främsta bland oss människor. Maria som med sitt ja till sin kallelse tog på sig beredvillighetens skor och i lydnad sade: ”Må det ske med mig som du har sagt”. Många teologer har under kyrkohistoriens lopp målat fram Marias ”ja” som så stort att hela skapelsen och himmelrikets änglar drog efter andan när Maria skulle svara. Eller är poängen med berättelsen att författaren ville lyfta fram Jesu gudomlighet. Att Jesus verkligen var Gud son. Och genom att måla fram en berättelse där Maria får veta att hon ska bli havande genom helig ande blir denna poäng tydlig.

Om vi väljer fantasiglasögonen lever vi oss in i berättelsen med barnets ögon. Vi lever oss in i Marias situation och kanske målar vi upp en bild av hennes liv. Vi försöker föreställa oss hennes känslor i mötet med ängeln Gabriel och om hon oroade sig och våndade sig över det uppdrag hon tog emot.

Om vi väljer ekumenikglasögonen tronar Gudsmodern och himladrottningen upp framför oss. Maria, som är så älskad och lovprisad hos våra kristna systrar och bröder, riskerar att få en alltför undanskymd roll hos oss. Maria tar inte fokus bort från frälsaren som hon bär, föder, fostrar och följer med smärta, utan Maria gör Jesus större i våra liv.

Om vi väljer budskapsglasögonen fokuserar vi på ängelns budskap till Maria och hennes svar. Vi tänker oss att Gud talar till oss genom bibelordet. När ängeln talar till Maria talar han också till oss idag. Vi vet att ingen kommer att få Marias unika budskap och uppdrag men vilka uppgifter vill Gud ge åt oss? Vad är Guds vilja med våra liv? Och ännu viktigare. Hur svarar vi? Är vi beredda att lika helhjärtat som Maria säga: ”Jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt”. När ängeln säger till Maria att helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig, talar han också till oss idag. Vi är inte ensamma utan den heliga Anden och Guds kraft är med oss när vi snörar på oss beredvillighetens skor och tjänar Herren med glädje. Vår evangeliebok väljer att lyfta fram den här sidan av berättelsen.

Om vi väljer Jesusglasögonen och undrar vad som driver Kristus i dagens evangelium står vi inför det hisnande och ofattbara. Att Gud kommer till oss som människa. Att Gud, den store och mäktige skapar-, krigs- och domarguden som gamla testamentet målar upp, väljer att bli människa. De tidiga kristna sjöng om detta: ”Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors” (Fil 2:6-8). Med Jesusglasögonen, som alltid är de viktigaste glasögonen, blir Marie bebådelsedag en festdag mitt i fastan där vi firar ”den oerhörda tanken att Gud blev människa och lät sig födas som ett barn … En Gud som kan hela oss, trösta oss och viska: Jag vet hur vet känns, jag vet hur det är, för jag har själv varit där” (Jonas Gardell).

Alla dessa perspektiv på dagens evangelium behövs. Om vi blundar för en del av dem har vi inte möjlighet att se hela sanningen. Och Maria bär sanningen, livet och vägen i sin mage.

Vi ber.

Gud, låt ditt Ord bli kött i oss. Låt Kristus födas i våra hjärtan så att våra själar blir Maria. Sänd din heliga Ande så att vi förmår fatta höjden och bredden och djupet av din kärlek. I Jesu namn. Amen.

Predikar idag

Ända sen torsdagen har jag aktivt läst kommentarer och predikningar över berättelsen om Marie bebådelse. Intressant men inte särskilt varierande läsning/lyssning.

Det har det varit svårare än vanligt att komma på "jujun" med min predikan. Orsaken är bland annat den att det är tredje året i rad som jag predikar på Marie bebådelsedag. Jag behöver alltid en "juju" innan jag börjar skriva en predikan. Nu har jag en "juju" (kanske inte den allra bästa) och du är välkommen att lyssna på min predikan i Åbo domkyrka kl 12, i Radio Vega kl 13 eller i arenan när som helst. Välkommen med och fira högmässa med Åbo svenska församling!

Predikan publiceras här på bloggen senare idag.

Marie bebådelsedag

Om du predikade på Marie bebådelsedag, vad skulle du då vilja säga?

Predikoverkstaden speglas på KP-bloggen

Välkommen KP-bloggläsare! (FÖRSÖK NUMMER 3)

I januari startade jag denna predikoverkstad. Eftersom jag själv har haft mycket glädje och nytta av att läsa andras predikningar på nätet vill jag också dela med mig av mitt arbete med förkunnelsen. Alla predikoidéer bjuder jag på!

Nu väljer jag att spegla denna blogg på KP-bloggen och hoppas på konstruktiva samtal om förkunnelse, tro och liv.

Bloggens hemsida är: predikoverkstad.blogspot.com

Marie bebådelsedag

Nästa gång jag ska predika är på Marie bebådelsedag. Predikan ska radieras och bör därför vara kortare än vanligt. Jag predikar visserligen aldrig länge men jag måste måna mig om att den här predikan håller tiden. Jag siktar på 8 minuter.

Marie bebådelsdag hör till julkretsen och är en festdag mitt i fastan. Den liturgiska färgen är vit och temat för dagen är "Herrens tjänarinna". Så här skriver evangelieboken om dagen: "Marie bebådelsedag handlar om hur ängeln Gabriel bebådade Jesu födelse. Ängelns budskap till Maria har också gett namn åt denna helg på olika språk. I löftet till Maria uppenbaras Guds nåd i hela sin rikedom. Liksom många andra av Gamla testamentets personer ställer sig Maria helt till Guds förfogande. Hon gör det medvetet och uttrycker sin beredvillighet med orden: "Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Av gammalt har kyrkan också firat Marie besöksdag den 2 juli till minne av Marias besök hos Johannes döparens mor Elisabet (Luk. 1:26-55). Denna dag avlägsnades ur vår kalender år 1772. Evangelietexten har nu införts på Marie bebådelsedag som evangelietext för andra och tredje årgången."

Helgdagens texter kan du läsa här (första årgången).