På första advent i år ställer vi till fest. Ett trefaldigt nyårskalas. Då firar vi kyrkans nyår och med glada hosiannarop hälsar vi Jesus Kristus som vår konung. Vi firar också att Åbo svenska församling fyller 90 år i år. Och för det tredje firar vi att arbetet med gudstjänstgrupper startar i vår församling. Och vi firar förstås med den finaste festen som finns på vår jord: Herrens heliga nattvard. Och kyrkkaffet förgylls med jubileumstårta, festtal och underbart vacker musik. Välkommen med!
Det kyrkliga nyåret för i år med sig ett slags nyårslöfte. Ett nyårslöfte som jag hoppas att vi alla kan och vill vara delaktiga i. Eller nyårslöfte är kanske inte rätt ord. Nyårsmålsättning är nog ett bättre ord. Vår nyårsmålsättning kunde beskrivas så här: vi vill arbeta för att det naturliga livsmönstret för en döpt människa är att tillsammans med församlingen fira gudstjänst på söndagen och sedan fortsätta gudstjänsten i sin vardag.
Och därför kommer vi att sätta fokus, resurser och arbete på att utveckla församlingens gudstjänstliv. Och när jag talar om vi avser jag inte vi som är anställda i församlingen utan med vi menar jag den gudstjänstfirande församlingen, dvs. vi som firar gudstjänst tillsammans. Om vi vill att hjärtat i församlingens verksamhet ska vara högmässan behöver vi alla vara med och jobba för att det ska vara så. Och det viktigaste vi kan göra i det arbetet är helt enkelt att komma till kyrkan och fira gudstjänst. Det är det absolut viktigaste.
Ett steg i vår gudstjänstutveckling, eller församlingsutveckling, är att starta gudstjänstgrupper. Inspirerade av Fredrik Modéus och Helgeands församling i Lund vill vi ge oss som firar gudstjänst möjlighet att vara med i planerandet och genomförandet av söndagens högmässor. Att vara med och verka som frivillig i gudstjänsten har redan länge varit möjligt i vår församling genom kyrkvärdarnas värdefulla och fina arbete. Gudstjänstgrupperna är nästa steg där ännu fler människor har möjlighet att bidra med sina gåvor och tjäna i gudstjänsten.
Vi kommer att starta sex stycken gudstjänstgrupper som under vinterhalvåret, med undantag för en del av jultiden, är med och planerar och genomför en gudstjänst var sjätte vecka. Och den första gruppen startar alltså på första advent. Om du vill vara med i en gudstjänstgrupp är du hjärtligt välkommen. Ta då kontakt med mig eller någon av församlingens anställda. Inom november månad kommmer det mera information om gudstjänstgrupperna på vår hemsida.
Fredrik Modéus och Helgeands församling i Lund har sex teser för sitt gudstjänstarbete och de lyder så här:
1. En församling bör i första hand förstås som människor som firar gudstjänst tillsammans.
2. Församlingsutveckling stavas gudstjänstutveckling.
3. Gudstjänstutveckling stavas delaktighet.
4. Delaktighet fungerar som bäst när gudstjänsten präglas av igenkännandets glädje.
5. En delaktighetsstruktur avslöjar en relationsvision.
6. Syftet är att världen skall leva.
Jag kommer inte idag att gå närmare in på dessa teser men jag vill lyfta upp den sjätte testen: Syftet är att världen skall leva. För det är detta som dagens evangelium och tema handlar om.
Modéus skriver så här: ”Till gudstjänsten kommer vi delaktiga i världens skuld och ansvar, med vår glädje och sorg, med nederlag och det ständiga misslyckandet att leva ett gott liv och fullgöra vår kallelse i vardagsuppgifterna. I syndabekännelsen ger vi ord åt bristen, åt vår längtan, vi erkänner oss beroende av det Gud ger genom Kristus. Genom ordet och nattvarden förnyas vi och sänds åter tillbaka till våra verkliga uppgifter. ’ Man går inte hem från gudstjänsten, man går hem och fortsätter den.’”
När vi firar gudstjänst möter vi Gud och våra medmänniskor. Vi blir en kropp i Kristus och övar oss i att leva som kristna. Gudstjänsten formar oss och ger mönstret för vårt kristna liv i vardagen. I varje gudstjänst får vi vårt uppdrag av Kristus. Samma uppdrag som Kristus gav lärjungarna som han sände ut. Uppdraget att gå ut i världen och vara hans sändebud. Gudstjänsten är platsen, centrumet, varifrån vi sänds in i världen. Gudstjänst och tjänst i vardagen hör samman. I den ortodoxa traditionen talar man om liturgin efter liturgin. I gudstjänsten delar vi bröd med varandra och efter gudstjänsten ska vi dela bröd, liv och existens med vår nästa. Om gudstjänsten inte fortsätter efter vi gått hem från kyrkan firas inte gudstjänsten rätt och blir bara ett skådespel.
Kyrkligt vardagsarbete är i första hand det som vi vanliga kristna människor gör i vardagen. Det är inte kyrkliga tjänstemäns programverksamhet i församlingshemmet. Något som föramlingsmedlemmarna konsumerar och som de anställda producerar. Nej, kyrkan finns inte till för att världen ska bli kyrkligare utan för att världen ska bli mänskligare. Vårt kall finns i den omgivning vi lever i. I varje människomöte får vi vår kallelse. Kallelsen att vara Jesu sändebud och tjänare. I varje människomöte. På jobbet, vid kaffebjudningen, i hundparken. I familjen, hos vänner, bland arbetskamrater.
Jag vill avsluta med två frågor som du får ta med dig hem idag:
1. På vilket sätt vill du vara med och bygga vår församling så att gudstjänsten blir hjärtat som pumpar ut Guds kärlek in i världen?
2. Hur fortsätter gudstjänsten i din vardag? Finns det något som du behöver arbeta med eller få hjälp med?
Vi ber.
Herre, visa oss din väg, och gör oss villiga att vandra den. Amen.
(Den här predikan är inspirerad av Fredrik Modéus bok "Mod att vara kyrka".)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar