Predikan på julbönen 2011

”Gläns över sjö och strand, stjärna i fjärran.
Du som i österland, tändes av Herran.
Stjärnan från Betlehem, leder ej bort men hem.
Barnen och herdarna följa dig gärna.
Strålande stjärna, strålande stjärna.”

I toppen av julgranen, i pyntade fönster, i händerna på stjärngossar, fastklistrad eller målad på julkort, som pepparkakor med glasyr strålar hon så vackert. Betlehemsstjärnan. Hon som vittnar om julens budskap och visar vägen till krubban i stallet.

Sedan födelsenatten, undrens natt, för ungefär 2000 år sedan strålar Betlehemsstjärnan. Hon tindrar och glittrar framförallt på julen men också året om. Visst har du sett henne? I tindrande barnaögon, i tårar rörda av omtanke, i blommor som omringar en kär människas kista, i det helande ordet förlåt, i dopvattnet som hälls över babyns huvud, i glädjen över en nyfunnen vän, i kramen som omsluter en bruten människa, i soppkastrullen som mättar fattiga och hemlösa. Betlehemsstjärnan lyser i varje händelse, i varje ögonblick som präglas av tro, hopp och kärlek.

Hon glittrar när vi känner längtan efter frid, julefrid, himlafrid. Och då visar hon vägen till Honom som föddes och lindades och lades i en krubba, till Honom som valde lidandets och smärtornas väg, till Honom som segrade över mörkret och döden. När vi följer vägen som leder oss till Kristus fylls vi av den frid som världen inte kan ge, av den frid som övergår allt förstånd.

Betlehemsstjärnan inbjuder oss till en pilgrimsfärd. En resa som inte går härifrån och dit. Utan utifrån och in. En resa från ytan till djupet. En resa från det som gör oss ofokuserade och splittrade till ett närvarande och helhjärtat liv. Ett liv där rättvisan och medmänskligheten segrar över ondskan och likgiltigheten.

Vi kallas att stiga in i våra hjärtan. Där är julens krubba, där är julens konung Jesus Kristus.

Varje söndag och helgdag spelar stjärnan för oss. När kyrkklockorna ringer till gudstjänst hör vi henne. Allra starkast lyser hon nämligen när vi knäböjer vid nattvardsbordet och delar kärleksmåltid tillsammans. Tillsammans med församlingen och Kristus själv.

Betlehemsstjärnans viktigaste uppdrag äger rum under julnatten då Gud blir människa i Jesus. Om detta uppdrag sjunger vi i många, många älskade julsånger. Andra versen av ”Gläns över sjö och strand” med text av Viktor Rydberg lyder så här:

”Natt över judaland, natt över Sion.
Borta vid västerland slocknar Orion.
Herden som sover trött, barnet som slumrar sött.
Vakna vid underbar korus av röster.
Stråla så härligt klar, stjärna i öster.”

Vi ber.
Den fullkomliga kärleken förkroppsligad i Kristus bor i mitt hjärta. Gud, öppna mitt hjärta så att jag kan glädjas över julnattens under. Att du kommer till oss. Tänk att du kommer till oss! Amen.