Vad det egentligen var, som fick de österländska stjärntydarna att lämna sina hemland för att följa stjärnan, som skulle leda dem till den nyfödda kungen, berättar Matteus inte. Egentligen berättar Bibeln ingenting om de vise männen och därför har legender fötts och blivit levande.
Kanske var det deras längtan som drev dem? Längtan efter äventyr eller kanske längtan efter befrielse och frid. Längtan efter att äntligen få möta den konung som generationer väntat på. Längtan efter en mening.
Eller kanske längtan föddes i det ögonblick som de såg barnet i krubban, när de mötte den Helige.
En längtan som vi kan känna igen i oss själva. En längtan som inte handlar om att tillfredställa materiella behov utan en djupare, andlig längtan. En längtan efter mening och harmoni. En längtan efter samhörighet och samstämmighet. En längtan efter att vara den man är skapad till. En längtan efter frid.
En längtan som bara kan mättas i mötet med barnet i krubban, med Gud själv.
Hur skall vi hitta stjärnan som leder oss rätt? Hur skall vi våga bryta upp och bege oss iväg? Hur skall vi bemöta vår längtan? Hur skall vi urskilja vår längtan? Hur skall vi veta vad det är vi längtar efter?
I en artikel i tidskriften Pilgrim ger prästen Mikael Löwegren fyra andliga övningar, vars syfte är att befria övaren till att ”önska och välja det mål för vilket hon är skapad”. Och människan är skapad för att lovprisa, vörda och tjäna Gud. Löwegren hämtar sin inspiration för de andliga övningarna från den ignatianska spiritualiteten.
Den första andliga övningen är retreaten. Allt fler människor har upptäckt retreatlivets styrka, att för några dagar få vistas i stillhet och tystnad. Stillheten och frånvaron av vardagslivets alla måsten skapar ett utrymme att lyssna in och låta längtan komma till tals. Retreaten blir en frizon där man får tid att andas. Tid att varva ner… betrakta… tillbe.
Den andra andliga övningen är kyrkans fastetider. I fastetiderna finns samma möjlighet som retreaten ger, att ta ett steg tillbaka från den materialism som styr vårt samhälle. Vi kan under fastetiderna välja att avstå från lyxkonsumtion och att fasta från media och kommunikation. Kanske bara kolla e-posten en gång om dagen, kanske låta bli att fördriva tid framför tv:n? Då får vi tid att återupptäcka vad vi djupast sett längtar efter. Den stora fastan inför påsken är snart här och då kan vi ta tillvara på de möjligheter den ger oss.
Den tredje andliga övningen som Löwegren tar upp är att göra en tillbakablick på dagen som gått. Retreaten och fastetiderna kan fungera som intensiva träningsperioder, men om vi vill upprätthålla den andliga urskillningsförmågan, att se det som verkligen är viktigt och det som vi på riktigt längtar efter, behöver vi daglig träning. Den här övningen, som man ska göra på kvällen, inleds med bön om andens ledning för att sedan fortsätta i en reflektion över dagen som gått. Vad är eftersmaken? Vad vill Gud säga till mig om mitt handlande idag? Vad får jag vara tacksam över? Vad behöver jag be om förlåtelse för? Vad kan jag lära mig för morgondagen? Övningen gör oss mera närvarande och medveten om Guds närvaro och ledning. En övning som ska förenas med bön.
I år har vi valt aftonbönen som tema i vår församling. Vi kommer att på olika sätt uppmuntra församlingsbor att be aftonbön, t.ex. kommer vi vid varje förrättning att dela ut aftonbönstavlor med en aftonbön som man kan hänga upp på väggen bredvid sängen. Aftonbönerna är anpassade efter de livssituationer man befinner sig i. På samma sätt som de vise männen knäböjde inför Jesusbarnet i krubban, får vi varje kväll knäppa våra händer och tillbe honom. Och varför inte inleda aftonbönen med en andlig övning?
Den fjärde och sista andliga övningen för att komma i kontakt med vad en människa egentligen längtar efter är en övning där man gör en tillbakablick på livet. Löwegren skriver: ”Föreställ dig att du kvällen före din 80-årsdag (eller 90/100-års dag) sitter uppe ensam. Måla upp scenen framför dig. När du då blickar tillbaka på livet – vad är det du vill se? Du ska inte tänka på det du tror att du kommer att se, utan just vad det är du vill se. Analysera och fundera inte alltför nog, det kan du göra efteråt, utan låt fantasin flöda.”
De här fyra övningarna hjälper oss att urskilja den längtan som vi bär på. De hjälper oss att leva ett djupare och fullare liv. Ett liv som präglas av mod, kraft, tröst, inspiration, frid och framförallt omsorg om min nästa. Ett liv där vi tydligare kan se stjärnan, som de vise männen följde, och som visar vägen hem till frälsaren Jesus Kristus.
Låt oss be.
Gud, vi längtar. Möt oss i vår längtan. Hjälp oss att upptäcka stjärnan som leder oss hem till dig. Hjälp oss också att höra andra människors längtan och att hjälpa dem att hitta vägen hem till dig. Vi ber i Jesu namn, amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar